Inom ramen för den mekaniserade bataljonens organisation har ett flertal plutoner blivit tilldelade PSG90 som skarpskyttebeväpning. Frågan är om denna beväpning skapar effekt för förbandet? Syftet med denna uppsats är att undersöka skarpskyttens roll och beväpningsalternativ inom ramen för den mekaniserade bataljonen.Uppsatsen avsåg att genom en hypotesprovning undersöka om tilldelningen av PSG90 till ett flertal plutoner i den mekaniserade bataljonen skapar ökad effekt för förbandet. Undersökningen krävde en delad frågeställning där först själv begreppet skarpskytt behövde definieras. Därefter krävdes en undersökning av denna definition jämtemot empiri för att etablera eftersökta effekter med skarpskytten.

This 15 point thesis is carried out at Saab Dynamics AB in Karlskoga. The company produces defense material aimed at the Swedish market and for export.The task was to make a survey of the current zeroing procedure for Sub Caliber Adapter for 84 mm recoilless rifle Carl Gustaf, and to examine the accuracy of the tools used today for zeroing.Measurements performed show that some of the tools has good accuracy for zeroing of Sub Caliber Adapter 20 mm withe other tools are not so good. The accuracy for zeroing of Sub Caliber Adapter 7.62 mm is not sufficientWith a suitable design it is possible to produce tools with good accuracy for zeroing of Sub Caliber Adapters..

Sjukvårdsfunktionen i Försvarsmakten är viktig när skador uppkommer. Försvarsmaktens förmåga eller oförmåga att erbjuda soldater kvalificerad sjukvård är avgörande för soldaternas förtroende till den egna förmågan.De svenska sjukvårdarna förväntas att oavsett terräng och hot kunna ta hand om en patient i nöd, de är därför utrustade med vapen för att kunna skydda sig själva och sin patient. I Försvarsmakten betyder det att sjukvårdaren bär en automatkarbin 5. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur tre olika vapensystem passar in i rollen som huvudbeväpning på en sjukvårdsgrupp. Undersökningen visar att en PDW (Personal Defence Weapon) skulle vara ett bra alternativ till befintlig beväpning..

Under 1990-talet märktes en tydlig förändring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgängliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lämpliga för operationer i urbaniserad terräng och fordonstjänst. Med invasionen av Afghanistan och den därefter följande upprorsbekämpningen upplever många försvarsmakter problem, eftersom striderna sker på antingen väldigt korta eller väldigt långa avstånd. Den ena situationen kräver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen kräver ett vapen med lång pipa för att kunna uppnå verkan mot en fiende som ofta anfaller från avstånd på 500 meter eller mer.

I dagsläget finns det ett antal tekniska lösningar på hur man kan lagra ett störreantal patroner i ett magasin. Ser man till patroner av typen .22 Long Rifle, somär världen mest sålda typ av patron, finns det inga perfekta lösningar. De ärgenerellt osmidiga och tar upp stor volym. Ett av problemen är patronens form,där en bakre kant försvårar lagring av en större mängd patroner.I detta projekt har en ny modell av ett magasin tagit form. Genom en idé baseradpå ett tidigare patent, formades ett magasin med en kapacitet att lagra över 50patroner inom en begränsad volym.

Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt.

Med fokus på Sveriges insats i Afghanistan som är en asymmetrisk konflikt där konventionella stridskrafter möter en motståndare som består av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig från en reguljär motståndare. Problemet som kan uppstå är att motståndaren gömmer sig bland civila och förmågan till precisionsbekämpning av mål samt informationsinhämtning för att identifiera motståndare från civila blir viktigt.Syftet med uppsatsen är att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jämföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats.Metoden kommer vara en jämförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ämnesområden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkät att besvaras av chefer från FS19 och Arméns Jägarbataljon.Resultatet från studien är att prickskyttefunktionen nyttjades väldigt sällan på FS19. Den främsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna på FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar.Slutsatserna efter genomförd undersökning är att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen måste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning måste övas, både för att öva prickskytten själv men också för att chef ska få förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnå. Vidare måste förmågan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning är övad och anses duglig..